Friday night lights...

Jag och syrran bakar hemmagjord pizza och kollar på hockey på tv. Det är finemang det.

Igår var jag i studion hela dagen och större delen av kvällen. Ni måste tycka det tar ett jäkla tag att göra en skiva, jag brukar ju skriva ganska ofta att jag tillbringat min tid i studion. Sanningen 'är att det går fort!
Förra albumet tog ungefär tre år att färdigställa och nu har det tagit knappt två månader.

Vandringen då! Fortfarande tar vi hemskt gärna emot tips om boende längs vägen! maila [email protected] !
Om ni vill se mig spela någonstans kan ni maila [email protected]!
För intervjuer och liknande är det samma adress, Fredrik på Goatbridge.

Vi har tagit emot en hel bra erbjudanden om sovplatser så här långt, det tackar jag för!!

Nej, tillbaka till ishockeyn nu. Leksand gör mos av Malmö efter två perioder. Bravo!

Per

I will go down with this ship...

Foto: Niclas Brunzell

Idag kom den första pressbilden inför nya plattan. Niclas Brunzell heter fotografen, som alltid gör ett makalöst jobb.

Jag är hundvakt idag, åt Michel som är på tjänsteresa i Åtvidaberg. Måste snart ta en längre promenad med jycken som börjar krafsa på väggarna. Det är bra! Hunden skall ju med på vandringen så det blir bra träning.

Larsson på taket...

Idag var det en modig man som testade på snöröjning på taket mitt emot mitt...

Det är ganska långt ner...

Modigt. Det ska sägas att det är ett femvåningshus och hyfsat långt ner till marken. Jag vet i tusan om jag skulle våga...
Eller det är klart jag skulle förresten, hehe.

Idag har jag haft ett fint samtal med Fredrik på Goatbridge som gör bokningar och promo åt mig. VI har en del idéer inför våren och sommarens alla härj. Om ni bara fortsätter följa bloggen så kommer ni få se...

Ikväll ska jag ha riktigt skoj! Jag jobbar ju till vardags...eller på nätterna snarare...på Musslan som är en trevlig krog vid Odenplan. Jag håller i klubbar och häller upp öl till trevligt folk och ibland håller jag i musiktillställningar. Ikväll blir det en grej jag kallar för Stiko Special där tre kamrater spelar några låtar live och Jesse ( basist på nya albumet ) lirar plattor. OCh så får jag kliva in och bränna av ett gäng låtar också. Jag tror det kan bli redigt kul.

Om du är stockholmsboende är du såklart välkommen. Det börjar kl 22.

Nu iväg och soundchecka.

Hare!

Per


Ol´red eyes...

Stiko, Yrrol & Michel

Ja så här ser vandrargänget ut en vanlig måndagskväll i februari 2009. Fr v: Stiko, Yrrol & Michel.
Roliga effekter som blir av kameran...blixten....eller vad det nu är som gör att människoögon blir röda och hundögon blir rymdgula. Roligt är det iallafall!

Vi sitter och pratar om vandringen och albumrelease i allmänhet, jag och Michel. Yrrol leker mest med en tennisboll eller vilar på golvet. Vi ska ta och uppdatera vandringsschemat snart också, då vi har hittat massa roliga vandringsleder att följa istället för stora bilvägen.

Skivan släpps ju i april och  nu i veckan borde omslag, mix och allt bli klart. Sen ska en singel väljas och skickas till diverse filurer på radiostationer runt om i landet och hela albumet skall skeppas till recensenter överallt.

Och i maj väntar 50 friska mil på oss. Jag borde börja träna...

Hörs!

snö snö söndag...

Det snöar trevligt i Stockholm idag!

Tagen från mitt fönster hemmavid idag.

Det påminner mig osökt om förra årets trevliga avslutning på vandringsturnén Stockholm-Leksand. Efter att haft värmebölja och utsökt väder hela vägen började det komma snöblandat regn när vi närmare oss Leksand.
När vi sedan vaknade upp dagen efter ankomst så låg det ett par decimeter snö på backen.
Den gången hade vi tur. Att pulsa på skogsstigar i mitten av maj är inget jag vill pröva.
Jag hoppas verkligen vi slipper snö när det är dags för årets vandring.

Idag håller jag på att renskriva alla texter som skall vara med på konvolutet till mitt nya album Kap Farväl. Det börjar bli dags att skeppa iväg skivan på tryck snart, och man vill inte ha några felstavningar med.

Bagarn, Flygars och jag satt igår och lyssnade igenom alla tolv spår och vi är nöjda så här långt.
"Bättre låtar än förra gången"; muttrade Bagarn glatt men grämde sig ändå över någon fiolton han tycker låter lite feg.
Fast det hörde nog bara han.
Fiolerna på skivan låter kalas tyckte både jag och Flygars.
Det blir nog en värdig uppföljare till Flyktsagor.

Som brukligt så här innan årets vandringsäventyr så är det många som häpnar över våra planer. Tidigare år har många blivit imponerade, några tycker det är galet och några tycker bara det låter som en sällsynt dum idé.
Likaså haglar erbjudanden om eventuella vandringssällskap in också.
Men jag vet hur det brukar bli...haha.

Den enda som verkligen stått vid sitt ord och följt mig på en vandring är ju Michel, min kanadensiske kamrat. Och hans hund då, men han hade ju inget val den stackarn...

En dagsmarsch eller två här och där har det hänt att jag fått extra sällskap och det är ju alltid skoj.

Dags för lunch.

Höres.

Stiko

fredagsmys

Idag har inte mycket hänt på vandringsfronten..
Dock har jag haft finbesök av Bagarn, min utmärkte fiolgnidare som spelar på mina skivor och live. Vi har sett på På Spåret och haft en finfin vuxenkväll ihop. Nu ska vi ge oss ut i Stockholmsnatten och gorma åt stockholmarna att Dalarna är bäst, eller nåt liknande.

Hörs snart!

Per

Om livesändningar från vägarna...

Mobilt bredband är vår kompis i skogen.

Idag har jag varit i Uppsala hela dagen och sjungit in de sista låtarna på min nya skiva! Riktigt skoj.
Den är snart mixad och klar, sen skickas på tryck och så blir det release någon gång i april  som sagt.

Leksand slog AIK igår också. Det var bra!! Riktigt gött att de fick en seger innan kvalserien.

Nåväl! Vi börjar på rätsida på sträckorna mer och mer nu. Hitta.se har ju den listiga funktionen att man även ser vandringsleder på deras kartor och det är ju bra.

Tänkte jag skulle berätta för nykomlingar lite om hur vi gör på de här musikaliska vandringarna.
Vi börjar med själva konserterna, som vi direktsänder på www.stikoperlarsson.se .

Tanken när vi började med den första turnén 2007 var att folk skulle kunna följa med på turnén, via sin dator.
På den tiden var vi bland de absolut första i Sverige med direktsända konserter över nätet, och då gick det bara att sända ljudupptagningen då det mobila bredbandet var alldeles färskt och med lite för klen bandbredd.
När man är ute på vandring kommer man ju inte alltid över ställen där man kan sno bredband utan man behöver en egen lösning. Det vi använder är då ett bra mobilt bredband, som ju finns tillgängligt överallt ( Förutom i Salatrakterna, där den tekniska utvecklingen verkar ligga 10 år efter resten av Sverige, men det är en annan historia )

Förra året hade det mobila bredbandsnätet utvecklats så mycket att det för första gången var möjligt  att sända konserterna med både bild och ljud så då gjorde vi det!
Och det kommer vi göra i år också såklart.

Så passa på framöver i maj att lyssna på oss, från en åker utanför Norrköping eller en skogsstig mellan Borås och någon annanstans.

Det var dagens lektion i ämnet Vandringsturné.

Hej på er!

Per

Dagens sträcka...

Kom an då, hemska väderkvarn!

Idag kollar jag och Michel närmare på den första biten. På något vis blir det enklare om man delar upp hela vandringen i sträckor och på så vis kommer närmare sanningen var exakt vi ska gå.

Michel, för er nytillkomna läsare, är min sidekick och kamrat som kommer att vandra hela vägen med mig.

Vi har listat ut att det finns fina vandringsleder nästan hela vägen från Göteborg till Jönköping...
Först Vildmarksleden till Hindås, ca 40 km. Vad det är nu för ställe...
Därifrån tar man Knalleleden till Borås, ca 5 mil.

Det borde vi klara på tre dagar utan problem. Dock är jag osäker på om vi kommer passera några fina ställen där vi kan övernatta och hålla våra konserter också. Att börja vandringen med tre dagars skogsledsvandring är trevligt men då missar vi de större byarna också. Där kan man hitta mat och boende för natten.

Kanske blir det en kombination av de båda varianterna, alltså mixa vandringsleder med avstickare till närmsta by där man kan gå in på saloonen, köpa proviant i handelsboden, akta sig för att hamna i bråk med sheriffen och hälsa på borgmästaren. Eller så kör vi vildmarksgrejen helt och hållet. Tål att funderas på.
Jag vet vad Yrrol, vår vandringshund tycker iallfall...
Yrrol gillar skogen...

John Bauer!

Jag fick ett bra övernattningstips idag, i Huskvarnatrakten! Samtidigt fick jag tips om John Bauer-leden som sträcker sig mellan Huskvarna och Gränna!
Den ska vi ta!! Alla chanser att slippa storvägarna är välkomna och det här verkar vara en riktigt fin sträcka.
Ganska lång dock, 50 km. Jag tror det kan vara listigt att dela upp den på ett par dagar.
Visst kan man ta sig 50 km på en dag men det är dumt att lägga in en sträcka lång som en längre marathon mitt i vandringen. Vi kommer ju att ha några mil i benen vid den här tiden, kring nionde maj, och ha ännu flera framför oss.

Nu väntar jobbet på mig.

Hörs!

Det tickar in övernattningsställen...

Det lilla huset på västmanlands prärier.

Ännu flera tips på bo och spelställen under vår vandring...vi har grejer på gång i Norrköping, Ödeshög, Bollebygd, Ulricehamn och några till.
Tack ni som hört av er! Om någon annan har nåt på gång är det bara att maila [email protected]!

Det är himla skoj att så många hittat hit så här långt! Tveka inte att skriva en kommentar eller så, alltid uppfriskande att läsa.

Hemma igen!

Gött! Haft en tossig helg med massa åkande, jobb och fix.
Skönt att vara hemmavid igen då, och ha en ledig måndag framför sig,.

Det börjar ticka in lite tips och erbjudanden och bo och spelplatser under vår vandring...Tusen tack!
Jag ska svara på alla mail och inlägg inom kort.

Mitt favoritlag, Leksand har visst haft en tung helg. Två matcher på två dagar och inte så där grymma resultat direkt.
Men jag är övertygad om att hinner reda upp sig lagom tills Kvalserien börjar.

Den närmaste tiden då. Tillbaka till vandringsplanering. Det är ju snart mars redan!
Jag tänkte börja samla in kartor över de olika landsdelarna, för att kunna planera rutten bättre. Jag vill ju undvika att gå längs någon Europaväg hela biten. Sista veckan blir det nog Sörmlandsleden iallafall. Den snurrar på friskt enligt kartorna jag kikat på, en mil bilväg kan lätt bli två på en skogsstig. Men skogen är iallafall att föredra!
Som en jämförelse så var det mycket mycker roligare att gå skogssträckorna i södra Dalarna jämfört med de blåsiga raksträckorna kring Sala när vi gick Sthlm-Leksand förra året.

Natti!

Per


ännu ett nattinlägg...

Tjena!
Jag befinner mig i studion strax utanför Uppsala och har precis avklarat dagens sjungande. Klockan är 01.52 så det tog sin tid... Nu är hälften av låtarna till nya skivan färdigsjunga iallfall. Bra!
Imorrn nya tag igen vid halv tio, natten tillbringar jag kvar här i studion.

Tyvärr hanns det inte med så många vandringsplaner idag och det blir nog lika imorrn! men jag är snart tillbaka och spånar vidare här på bloggen min...

På söndag kommer förresten Michel hem från två veckors semester i Costa Rica. Han har nog ingen aning om att jag byggt en blogg under tiden han varit borta. Hoho. Det ska bli skoj att höra vad den gode kanadensiska vandringskamraten tycker.

Nej, nu är det sova! mera sjunga imorrn!

Hare

Per

studion...

Tjena!
Är i studion idag...lägger sång på nya plattan så hinner inte skriva några nya visdomsord idag. Kanske senare ikväll.

Hej!

Stiko

Ring så spelar jag...

Det finns en del luckor att fylla!

Jag har tillbringat kvällen med att uppdatera min fina bokare Fredrik på Goatbridge om hur vandringen kommer gå till och var jag ska stanna för natten. Han kommer att hjälpa till att boka gigs längs vägen men jag behöver även din hjälp!
Har du tips på ställen som passar för stikospelning på de mindre orterna eller likväl de större längs vägen?
maila [email protected] så kanske det funkar!

Likaså söker vi ställen att bo på! det kan vara loft, vardagsrum, stugor, gräsmattor...ja vad som helst duger!

Skriv en kommentar eller skicka ett mail till [email protected]

Nattinatt!

Ärtor & Pangkaka på torsdagar!

Nja, inga pangkakor idag men däremot en Sushilunch på medis med David.
Ni stikofans känner igen honom från vers tre i låten PS Sthlm från Flyktsagor...

Idag har jag inte gjort så mycket vandringsfix, imorrn bär det av till studion i Uppsala där jag ska försöka lägga all sång på nya skivan så jag måste förbereda mig för det. Jäklar vad roligt det ska bli. I helgen blir sång i studio fre-lör och sedan en fotosession med Bruzze på söndag. Bruzze är en god vän och en ypperlig fotograf som även plåtat allt inför förra skivan. Kolla in hans hemsida om vi vill: http://www.niclasbrunzell.com .

Ja...som ni ser är länkarna svåra att se...av någon anledning blir de i en ljus färg som är nästan omöjlig att se om man inte drar musen över länken. Jag ska försöka rota reda på problemet, men om någon vet hur man gör så kan ni väl hojta till vetja!

Simon & Stiko under inspelningen av

Det här är från första inspelningssessionen i januari 2009. Jag och Simon sitter och njuter av vintersolen genom fönstret.

Stiko


Titta...

Dalarnas Tidningar hittade till bloggen och gjorde en liten intervju:
http://www.dt.se/noje/article399247.ece


Nästa två följeslagare!

Jag önskar det vore möjligt men det går inte att vandra 50 mil och samtidigt genomföra drygt 20 livesända konserter, byta om ibland och ha lite andra förnödenheter utan att ha med bil och en forkarl.

Bilen tjänstgör som sändningsplattform i Bjursås, maj 2008.

Bilen ägs av Michel, den är orange och drivs av biogas minsann! Eftersom vandring är ett hyfsat miljövänligt sätt att förflytta sig på så är det ju självklart att även vår bil skall vara det.

Bilen kommer att köras av Peter Faxvall, en utmärkt trubadur och trevlig prick. Han går under titeln "Forkarl" . Det är den gamla benämningen på de vagnförare som körde ner packning åt dalfolk som förr gick mellan Dalarna och Stockholm för att arbeta.

Forkarlen Peter, Sala 2008

Det var alles det. Jag, Michel, Yrrol och Peter är de fyra filurerna som skall ta oss från västkusten till östkusten.

Hörs!

Per


Combien coûte la bierre?

Goddagens!

Jag lovade ju börja presentera de kamrater som skall följa mig från Göteborg till Stockholm. Jag börjar med den första.

En kanadensisk evighetsmaskin

När jag gjorde min första vandringsturné (Rättvik-Stockholm 2007) blev ett par vänner till mig så inspirerade att de begav sig ut på en egen vandring någon månad efteråt. Dock slutade deras vandring i ett bakslag då en viss hund som också följde med dem, råkade ut för ett ormbett och de var tvungna att avbryta vandringen efter en tid

En av dem som gick då var Michel Benoit. Han är en kanadensisk gentleman, en vältränad och flerspråkig social begåvning som flyttade till Sverige för ungefär tio år sedan.

När sedan jag började planera mitt andra äventyr, att vandra tillbaka till Leksand från Stockholm, var det självklart att Michel skulle följa med. Jag hade redan gjort en ensamvandring och såg fram emot att få sällskap!
Sagt och gjort. I maj förra året drog vi iväg och ni kan läsa allt om vår första vandring här:

Vandringen 2008. Stockholm-Leksand.

Michel är också innehavare av en hund, Yrrol, som följer oss varthän vi ger oss iväg.
Yrrol gillar pinnar och snö. Han tycker också om att leka med ihopknutna strumpor.
Att ha en jycke med på en sån här långvandring är helt grymt. Det blir en kamrat så god som en människa men med ett humör som aldrig ändras och en ork som aldrig tryter!
Inte för att jag eller Michel lider av humörsvängningar, bara om vi får dåligt med mat kanske, men Yrrol är alltid nöjd!

A dog and its master.

Japp! Det var det.

Återkommer snart.

Stiko

Nattvaktarn

Kom precis hem från lite jobb och måste sova snart... sov bara ett par timmar föregående natt och är rackarns trött!

Men imorrn är det nya tag. Tänkte jag bland annat skulle presentera mina eminent galna vandringskamrater lite ytterligare...

Natt på er!

Per


Varför!?

Ja...jag lovade ju att försöka svara på det i ett tidigare inlägg. Det finns många anledningar men jag börjar med en.

Att vandra är sjukt roligt. Man möter en massa galet folk, trevligt, snällt folk och alla andra sorter. Att spela och sjunga mina låtar är också bland det bästa jag vet. Kombinationen av de båda är ju för mig ganska logisk.

Att det blev just Göteborg-Stockholm handlar om att få till en längre resa än Dalarna-Stockholm. Det började kännas för kort helt enkelt. Jag vill också nå ut till fler människor med mina pekoral, och i Göteborg är jag ingen Pontus Wernbloom.
Och så är det utmaningen. Jag kan inte stigarna mellan Göteborg och Stockholm. Inte alls faktiskt.
Jag vet bara att det är långt och det skrämmer mig lite ibland...

Och den känslan gör mig ännu mera peppad. Jag ska fan klara det!

Stiko trött på morgonen.

På den här bilden var jag inte skrämd men riktigt trött. Den är från TV4-huset förra året, mellan framförandet av Den Tunna Röda Linjen och Flyktsagor. Bandet hade åkt hem och jag skulle lira Flyktsagor solo med gitarren. Det var min debut i rikstelevisionen, och jag hade inte sovit på 29 timmar. Det var ju första dagen på vandringen och jag hade förberett och repat hela dagen och natten innan. Men det gick bra!!

Tyvärr finns inte klippet kvar från Nyhetsmorgon men jag ska leta bland polare och se om nån kan youtuba det.

Ajöss!

Per

tryck på snooze...

Tjena!
Jag måste ju passa på att slå ett slag för musiken också. Den är ju en viktig del av mitt liv och kommer vara en viktig del av vandringsturnén.

Bloggen här kommer ju i huvudsak att handla om förberedelserna inför vandringen, mina framsteg och bakslag, men eftersom jag snart släpper mitt andra album så kan det vara bra att påminna lite om låtarna mina också.

Kort historik:
Jag heter Stiko Per. Jag släppte mitt första album "Flyktsagor" i april förra året. Skivan gick helt ok, den tog sig in på plats #41 på den svenska albumlistan och för en kort stund låg jag före till exempel Kent på listan. Det var skoj.

2008 var ett bra år, första skivan kom som sagt ut, jag gjorde en massa roliga spelningar och jag fick en egen fanclub!

Men nu är det dags igen. Min förhoppning är att "Kap Farväl" som skivan heter ska gå ännu bättre än första. Med det menar jag att jag önskar att fler får möjlighet att upptäcka musiken och själva bestämma om de gillar låtarna eller inte.

Är du osäker? Jag kan hjälpa dig. Här är en checklist.

Du gillar kanske mina låtar om något av följande stämmer in:

* Om du någonsin känt att du tänker för mycket.
* Om du någonsin varit ute på fyllan och hamnat ensam i ett gathörn eller på en mörk sommaräng och helt plötsligt finner dig själv stirrandes rakt upp på stjärnorna och börjat undra vad fan du sysslat med i ditt liv så här långt.
* Om du varit alldeles för kär och lagt ner alldeles för mycket tid på det. Kanske mest för att du gillar känslan.
* Om du någonsin offrat en kärlek för att få känna dig ensam.
* Om du någonsin känt dig alldeles för ensam.
* Om du någonsin haft kamrater.
* Om du någonsin tänkt på döden.
* Om du någonsin känt dig alldeles för pretto.
* Om du någonsin tröttnat på Bo Kaspers eller kanske Lasse Winterdäck.
* Om du någonsin gått all-in fast du haft usla kort.
* Om du någonsin haft känt dig frusen.
* Om du någonsin känt att marken bränner under fötterna och du måste ge dig iväg!

Om som grädde på laxen klipper jag in en låt, en demo på låten Törneros som kom kommer finnas med på Kap Farväl. I april släpper jag skivan.


Hej så länge!

Per

All your base are belong to stiko

Det är långt till Moskva.

Japp...nu har jag hojtat runt om att bloggen finns. Välkomna hit! Skriv gärna en kommentar eller två eller hojta om ni vill ha besök under vandringen! Vi bor hur som helst, spelar var som helst...bara hunden är nöjd

Stikoman

another manic monday...

Vi som gick förra året. Från vänster: Michel, Alvik och Stiko. Bilden tagen i Altuna tidig maj 2008

Idag har jag suttit på Louie Louie på Bondegatan hela eftermiddagen och ritat upp fina kartor i mitt huvud över hur man ska ta sig listigast från Göteborg till Stockholm.

Hörde någonstans att man efter Vättern kan följa Göta Kanal en bit och sedan ta skogarna genom Kolmården uppåt. Det kan vara ett tips värt att kolla in faktiskt!

Jag lovade ju en lista med prylar man behöver på en vandringsturné! Här kommer en sån!

* Först och främst: BRA SKOR! Inför första vandringen 2007 fick jag ett par Graningekängor av Anders på Ejendals i Leksand. De har varit enastående bra! Jag hoppas de håller en vända till, men de börjar bli lite slitna måste jag säga.

* ELASTOPLAST! Det är en bred, elastisk tejp som man virar kring slitytorna på fötterna. Jag tejpar alltid mina fötter innan jag går, för att förebygga skavsår. Och det funkar!! Under mina båda tidigare vandringar har jag inte haft ett enda skavsår!!

* VANDRINGSSTAV. Sjukt viktigt. När man väl börjat går det inte att sluta! Staven hjälper enormt mycket och ge extra kraft när det är drygt. Jag har faktiskt använt samma stav i två år. Jag hittade den på marken vid ett avverkningsområde någonstans kring Sågmyra den 21 maj 2007. Hehe.

* HANDDUK. Ni har väl läst "Liftarens Guide Till Galaxen". Då vet ni.

* SIDEKICK. Det är tråkigt att gå själv. En hund är bra, även kanadensare.


* VATTENFLASKA. Man måste dricka massor med vatten. Jämt.


* RESORB Ibland räcker inte vatten utan man måste återställa vätskebalansen med lite brustablettshjälp. Grymt bra pryl.


* ICE POWER En slags smet som man smörjer in på muskler som värker. Det känns som man lägger en påse is på ömma lår, men istället är det en salva. Fenomenalt bra!


* HUVUDBONAD Skyddar mot regn och sol och kan vara fastligt stiligt också.


* GITARR Gitarren använder du när du ska spela för folk


* LAPTOP För kontakten med omvärlden! Vi använder laptopen för att livesända alla konserter och sen för att klippa ihop videobloggarna varje kväll.

* MOBILT BREDBAND Det måste man ju ha, i skogen hittar man aldrig några trådlösa nätverk.

* ÄGG Jag brukar koka en bunt ägg varje dag och käka längs vägen. Finfin proteinkälla och mumsigt dessutom.

 
Mums för ägg...

Det finns massa andra prylar också, men jag ber att få återkomma om det!

Inte ens tre månader kvar nu, innan vi drar iväg...fy fan vad roligt det ska bli!!

Hörs!

Stiko



Alla heter Glenn...i skogen

Stiko i skogen någonstans mellan Långshyttan och Falun i maj 2008

Vi har en hel del grejer att reda ut innan vi drar iväg på årets vandring.
Det blir en hel del lösa trådar att knyta ihop innan vi drar iväg där i början av maj.
Jag har börjat göra en plan över tiden och ungefär när man kan vara på olika ställen. Så här ser det första utkasten ut:

2 maj Lördag GÖTEBORG SPELA  NÅGONSTANS KANSKE?

3 maj Söndag GÖTEBORG , START

4 maj Måndag

5 maj tisdag Bollebygd

6 maj onsdag BORÅS

7 maj torsdag Ulricehamn

8 maj fredag Bottnaryd

9 maj lördag JÖNKÖPING

10 maj söndag VILODAG

11 maj måndag Gränna

12 maj tisdag

13 maj onsdag

14 maj torsdag LINKÖPING

15 maj fredag

16 maj lördag NORRKÖPING

17 maj söndag

18 maj måndag

19 maj tisdag

20 maj onsdag

21 maj torsdag

22 maj fredag STOCKHOLM

Som ni ser finns en hel del luckor. Jag har fyllt i de största byarna och ungefär när vi passerar var någonstans.
Tidigare år har jag hållt en takt av 2,5 / 3 mil per dag. Jag tänkte försöka hålla samma tempo nu.
Några saker att fixa med är:

* Var ska vi bo? Om du känner någon som bor mellan stockholm och göteborg som gillar galningar är det bara att slå iväg ett mail till [email protected]
Självklart kommer vi lösa en hel del längs vägen är jag säker också. Det hör ju till att ibland inte veta något i förväg, om var man ska bo och spela. Men ibland kan det vara skönt att ha ett mål för dagen:-)
* Var ska vi spela? Vill du att stiko ska komma och spela hemma hos dig eller på ditt favoställe!? maila [email protected]

En spelning i en trädgård i Örsundsbro under vandringsturnén 2008.

Jag skulle också vilja klura fram en liten sponsor eller två. Tidigare vandringar, som ju var betydligt kortare, har resulterat i fantastiska möten och härliga spelningar både hemma hos folk och på konsertställen längs vägen. Men vi har aldrig tjänat en krona på vandringarna. Det är ju förstås inte huvudsaken men vi blir ju borta i tre veckor och hyran ska betalas ändå ju. Känner du någon som gillar upptåg och vill vara med och synas kanske? maila!!

Förra årets vandring började vi  med att spela och prata på TV4 Nyhetsmorgon. Det var riktigt roligt och gav oss en finfin start på resan! När man basunerar ut i rikstelevision att man minsann ska gå till fots till Leksand från Stockholm så måste man ju stå för sitt ord. Nu ska vi ju börja i Göteborg, det skulle vara skoj att få skrävla någonstans om våra äventyr för göteborgarna också.

I övrigt är det en massa massa små detaljer som ska tänkas på och massa mokaduler som ska packas. Jag ska visa er en lista snart!

Stiko & Michel vilar fötterna efter en hård dags vandring i maj 2008. Plats: Sjövik, ca 18 mil norr om Stockholm!
Hörs!

Per


There...and back again.

Ja det är väl läge nu.

Jag heter Stiko Per Larsson, en rumlare av rang, musikant, låtskrivare och lite annat byls.

Den här bloggen är tänkt att vara en frustrationsvägg och en klottervägg där jag tänker dela med mig av mina förberedelser, bakslag och framsteg inför sommarens stora äventyr för min del:
En vandring till fots från Göteborg till Stockholm.

Varför!??
Det återkommer jag till. Men först lite historia.

I februari 2007 landade jag i Sverige efter en semester på Madeira. När planet rullade in över Arlanda slog det mig hur snabbt man kan förflytta sig i världen. Jag tänkte då på en gammal idé som föddes över en fika på Siljans Café något år tidigare. Jag och Joel, en gammal fin vän, satt och lurade på om det var möjligt att gå till fots mellan Dalarna och Stockholm. Idén stannade där på Siljan, men kom tillbaka som en stenhård sargretur ungefär samtidigt som mitt plan från Madeira började närma sig den frusna landningsbanan på Arlanda.

Så började det. I tre månader satt jag och klurade ut stigar och vägar och undersökte vad tusan man skulle göra för att lyckas med min fina idé. Jag hade bestämt mig, men det var ju en hel del man skulle ta reda på innan.
Jag kom i kontakt med föreningen Dalkarlsvägen, som under sent 90-tal och resten av 00-talet ägnat en hel del tid åt just det jag ville veta.

Så. 21 maj 2007 traskade jag iväg. Från Söderås, en fantastiskt fin plats på en höjd ovanför Siljan ( sjön, inte fiket ), började jag släpa mig söderut. Tanken var följande:
Att med gitarren på ryggen och en laptop och tandborste i packningen spela mig hela vägen ner. Varje kväll stannade jag för att spela, för mat och för husrum. Varje konsert skulle direktsändas på min hemsida, och varje kväll klippte jag ihop en film från dagens äventyr och lade upp på min hemsida.

Det här är videobloggen från den allra första dagen på den allra första vandringsturnén... så ni ser vad jag pratar om. Jag var hyfsat trött den dagen kan jag säga.

12 dagar senare, 1 juni 2007 nådde jag fram till Stockholm.
Det var ett fantastiskt äventyr och en galen upplevelse. Att ensam vandra drygt 30 mil, iklädd folkdräkt, och möta drösvis med folk och ha hejdlöst kul!
Jag var också såklart nyfiken på hur min sargade musikerkropp skulle reagera på ett sådant här rackartyg. Men gick hur bra som helst. Visst tusan värkte mina ben och fötter och jag skrek av vemod och smärta några dagar kring Sala då packningen var tyngre än någonsin och regnet piskade mig i ansiktet. Fy helvete, tänkte jag. Aldrig mera.

Men jag hade väckt något i hörnet av min själ. Ddt var en sån fet upplevelse att jag ett år senare begav mig iväg på en returresa. Nu skulle jag gå "hem", från Stockholm till Leksand. Den här gången fick jag sällskap. Michel, en god vän som också arbetar med mitt skivbolag, följde med. Likaså hans hund Yrrol, som jag raskt döpte om till Alvik.
Med oss hade vi en "forkarl", alltså en följebil med chaufför. Peter Faxvall var namnet på den token.

Vi fyra gav oss iväg på en resa som blev minst lika galen som den första, och det var gott att ha sällskap på stigarna också.

Jag kommer att återkomma till de här båda resorna under våren, så ni förstår lite bättre vad jag talar om.
Men den här bloggen kommer till stor del att handla om mitt, Michel, Alvik och Peters nya äventyr:
Göteborg - Stockholm.

Alltså samma upplägg, en turné till fots, där jag spelar mig fram genom Sverige.
Skillnaden den här gången är att inte finns en färdig rutt att följa, inga vandringsleder som går hela vägen, inga bekanta ansikten som det fanns hemma i Dalatrakterna. Det är helt okänd mark för mig.

Jag har varit i Göteborg två gånger tror jag, och desto mindre i bygderna mellan Göteborg och Stockholm.

Det blir en lång resa, någonstans kring 45-50 mil. Det kommer att ta ungefär tre veckor tror jag, och jag har ingen aning om var jag börjar.

Avenyn?! Var fan ligger den? Och sen då?

Ja, ungefär där är jag nu. Jag hoppas att via den här bloggen få tips, på vägar, stigar, boende, spelplatser och liknande.

Om inte annat så lovar jag ni kommer få jäkligt kul om ni väljer att följa mina och de andras trix och knep för att lyckas med mastodontpromenaden...

Vi hörs!

Stiko

RSS 2.0