tryck på snooze...

Tjena!
Jag måste ju passa på att slå ett slag för musiken också. Den är ju en viktig del av mitt liv och kommer vara en viktig del av vandringsturnén.

Bloggen här kommer ju i huvudsak att handla om förberedelserna inför vandringen, mina framsteg och bakslag, men eftersom jag snart släpper mitt andra album så kan det vara bra att påminna lite om låtarna mina också.

Kort historik:
Jag heter Stiko Per. Jag släppte mitt första album "Flyktsagor" i april förra året. Skivan gick helt ok, den tog sig in på plats #41 på den svenska albumlistan och för en kort stund låg jag före till exempel Kent på listan. Det var skoj.

2008 var ett bra år, första skivan kom som sagt ut, jag gjorde en massa roliga spelningar och jag fick en egen fanclub!

Men nu är det dags igen. Min förhoppning är att "Kap Farväl" som skivan heter ska gå ännu bättre än första. Med det menar jag att jag önskar att fler får möjlighet att upptäcka musiken och själva bestämma om de gillar låtarna eller inte.

Är du osäker? Jag kan hjälpa dig. Här är en checklist.

Du gillar kanske mina låtar om något av följande stämmer in:

* Om du någonsin känt att du tänker för mycket.
* Om du någonsin varit ute på fyllan och hamnat ensam i ett gathörn eller på en mörk sommaräng och helt plötsligt finner dig själv stirrandes rakt upp på stjärnorna och börjat undra vad fan du sysslat med i ditt liv så här långt.
* Om du varit alldeles för kär och lagt ner alldeles för mycket tid på det. Kanske mest för att du gillar känslan.
* Om du någonsin offrat en kärlek för att få känna dig ensam.
* Om du någonsin känt dig alldeles för ensam.
* Om du någonsin haft kamrater.
* Om du någonsin tänkt på döden.
* Om du någonsin känt dig alldeles för pretto.
* Om du någonsin tröttnat på Bo Kaspers eller kanske Lasse Winterdäck.
* Om du någonsin gått all-in fast du haft usla kort.
* Om du någonsin haft känt dig frusen.
* Om du någonsin känt att marken bränner under fötterna och du måste ge dig iväg!

Om som grädde på laxen klipper jag in en låt, en demo på låten Törneros som kom kommer finnas med på Kap Farväl. I april släpper jag skivan.


Hej så länge!

Per

All your base are belong to stiko

Det är långt till Moskva.

Japp...nu har jag hojtat runt om att bloggen finns. Välkomna hit! Skriv gärna en kommentar eller två eller hojta om ni vill ha besök under vandringen! Vi bor hur som helst, spelar var som helst...bara hunden är nöjd

Stikoman

another manic monday...

Vi som gick förra året. Från vänster: Michel, Alvik och Stiko. Bilden tagen i Altuna tidig maj 2008

Idag har jag suttit på Louie Louie på Bondegatan hela eftermiddagen och ritat upp fina kartor i mitt huvud över hur man ska ta sig listigast från Göteborg till Stockholm.

Hörde någonstans att man efter Vättern kan följa Göta Kanal en bit och sedan ta skogarna genom Kolmården uppåt. Det kan vara ett tips värt att kolla in faktiskt!

Jag lovade ju en lista med prylar man behöver på en vandringsturné! Här kommer en sån!

* Först och främst: BRA SKOR! Inför första vandringen 2007 fick jag ett par Graningekängor av Anders på Ejendals i Leksand. De har varit enastående bra! Jag hoppas de håller en vända till, men de börjar bli lite slitna måste jag säga.

* ELASTOPLAST! Det är en bred, elastisk tejp som man virar kring slitytorna på fötterna. Jag tejpar alltid mina fötter innan jag går, för att förebygga skavsår. Och det funkar!! Under mina båda tidigare vandringar har jag inte haft ett enda skavsår!!

* VANDRINGSSTAV. Sjukt viktigt. När man väl börjat går det inte att sluta! Staven hjälper enormt mycket och ge extra kraft när det är drygt. Jag har faktiskt använt samma stav i två år. Jag hittade den på marken vid ett avverkningsområde någonstans kring Sågmyra den 21 maj 2007. Hehe.

* HANDDUK. Ni har väl läst "Liftarens Guide Till Galaxen". Då vet ni.

* SIDEKICK. Det är tråkigt att gå själv. En hund är bra, även kanadensare.


* VATTENFLASKA. Man måste dricka massor med vatten. Jämt.


* RESORB Ibland räcker inte vatten utan man måste återställa vätskebalansen med lite brustablettshjälp. Grymt bra pryl.


* ICE POWER En slags smet som man smörjer in på muskler som värker. Det känns som man lägger en påse is på ömma lår, men istället är det en salva. Fenomenalt bra!


* HUVUDBONAD Skyddar mot regn och sol och kan vara fastligt stiligt också.


* GITARR Gitarren använder du när du ska spela för folk


* LAPTOP För kontakten med omvärlden! Vi använder laptopen för att livesända alla konserter och sen för att klippa ihop videobloggarna varje kväll.

* MOBILT BREDBAND Det måste man ju ha, i skogen hittar man aldrig några trådlösa nätverk.

* ÄGG Jag brukar koka en bunt ägg varje dag och käka längs vägen. Finfin proteinkälla och mumsigt dessutom.

 
Mums för ägg...

Det finns massa andra prylar också, men jag ber att få återkomma om det!

Inte ens tre månader kvar nu, innan vi drar iväg...fy fan vad roligt det ska bli!!

Hörs!

Stiko



Alla heter Glenn...i skogen

Stiko i skogen någonstans mellan Långshyttan och Falun i maj 2008

Vi har en hel del grejer att reda ut innan vi drar iväg på årets vandring.
Det blir en hel del lösa trådar att knyta ihop innan vi drar iväg där i början av maj.
Jag har börjat göra en plan över tiden och ungefär när man kan vara på olika ställen. Så här ser det första utkasten ut:

2 maj Lördag GÖTEBORG SPELA  NÅGONSTANS KANSKE?

3 maj Söndag GÖTEBORG , START

4 maj Måndag

5 maj tisdag Bollebygd

6 maj onsdag BORÅS

7 maj torsdag Ulricehamn

8 maj fredag Bottnaryd

9 maj lördag JÖNKÖPING

10 maj söndag VILODAG

11 maj måndag Gränna

12 maj tisdag

13 maj onsdag

14 maj torsdag LINKÖPING

15 maj fredag

16 maj lördag NORRKÖPING

17 maj söndag

18 maj måndag

19 maj tisdag

20 maj onsdag

21 maj torsdag

22 maj fredag STOCKHOLM

Som ni ser finns en hel del luckor. Jag har fyllt i de största byarna och ungefär när vi passerar var någonstans.
Tidigare år har jag hållt en takt av 2,5 / 3 mil per dag. Jag tänkte försöka hålla samma tempo nu.
Några saker att fixa med är:

* Var ska vi bo? Om du känner någon som bor mellan stockholm och göteborg som gillar galningar är det bara att slå iväg ett mail till [email protected]
Självklart kommer vi lösa en hel del längs vägen är jag säker också. Det hör ju till att ibland inte veta något i förväg, om var man ska bo och spela. Men ibland kan det vara skönt att ha ett mål för dagen:-)
* Var ska vi spela? Vill du att stiko ska komma och spela hemma hos dig eller på ditt favoställe!? maila [email protected]

En spelning i en trädgård i Örsundsbro under vandringsturnén 2008.

Jag skulle också vilja klura fram en liten sponsor eller två. Tidigare vandringar, som ju var betydligt kortare, har resulterat i fantastiska möten och härliga spelningar både hemma hos folk och på konsertställen längs vägen. Men vi har aldrig tjänat en krona på vandringarna. Det är ju förstås inte huvudsaken men vi blir ju borta i tre veckor och hyran ska betalas ändå ju. Känner du någon som gillar upptåg och vill vara med och synas kanske? maila!!

Förra årets vandring började vi  med att spela och prata på TV4 Nyhetsmorgon. Det var riktigt roligt och gav oss en finfin start på resan! När man basunerar ut i rikstelevision att man minsann ska gå till fots till Leksand från Stockholm så måste man ju stå för sitt ord. Nu ska vi ju börja i Göteborg, det skulle vara skoj att få skrävla någonstans om våra äventyr för göteborgarna också.

I övrigt är det en massa massa små detaljer som ska tänkas på och massa mokaduler som ska packas. Jag ska visa er en lista snart!

Stiko & Michel vilar fötterna efter en hård dags vandring i maj 2008. Plats: Sjövik, ca 18 mil norr om Stockholm!
Hörs!

Per


There...and back again.

Ja det är väl läge nu.

Jag heter Stiko Per Larsson, en rumlare av rang, musikant, låtskrivare och lite annat byls.

Den här bloggen är tänkt att vara en frustrationsvägg och en klottervägg där jag tänker dela med mig av mina förberedelser, bakslag och framsteg inför sommarens stora äventyr för min del:
En vandring till fots från Göteborg till Stockholm.

Varför!??
Det återkommer jag till. Men först lite historia.

I februari 2007 landade jag i Sverige efter en semester på Madeira. När planet rullade in över Arlanda slog det mig hur snabbt man kan förflytta sig i världen. Jag tänkte då på en gammal idé som föddes över en fika på Siljans Café något år tidigare. Jag och Joel, en gammal fin vän, satt och lurade på om det var möjligt att gå till fots mellan Dalarna och Stockholm. Idén stannade där på Siljan, men kom tillbaka som en stenhård sargretur ungefär samtidigt som mitt plan från Madeira började närma sig den frusna landningsbanan på Arlanda.

Så började det. I tre månader satt jag och klurade ut stigar och vägar och undersökte vad tusan man skulle göra för att lyckas med min fina idé. Jag hade bestämt mig, men det var ju en hel del man skulle ta reda på innan.
Jag kom i kontakt med föreningen Dalkarlsvägen, som under sent 90-tal och resten av 00-talet ägnat en hel del tid åt just det jag ville veta.

Så. 21 maj 2007 traskade jag iväg. Från Söderås, en fantastiskt fin plats på en höjd ovanför Siljan ( sjön, inte fiket ), började jag släpa mig söderut. Tanken var följande:
Att med gitarren på ryggen och en laptop och tandborste i packningen spela mig hela vägen ner. Varje kväll stannade jag för att spela, för mat och för husrum. Varje konsert skulle direktsändas på min hemsida, och varje kväll klippte jag ihop en film från dagens äventyr och lade upp på min hemsida.

Det här är videobloggen från den allra första dagen på den allra första vandringsturnén... så ni ser vad jag pratar om. Jag var hyfsat trött den dagen kan jag säga.

12 dagar senare, 1 juni 2007 nådde jag fram till Stockholm.
Det var ett fantastiskt äventyr och en galen upplevelse. Att ensam vandra drygt 30 mil, iklädd folkdräkt, och möta drösvis med folk och ha hejdlöst kul!
Jag var också såklart nyfiken på hur min sargade musikerkropp skulle reagera på ett sådant här rackartyg. Men gick hur bra som helst. Visst tusan värkte mina ben och fötter och jag skrek av vemod och smärta några dagar kring Sala då packningen var tyngre än någonsin och regnet piskade mig i ansiktet. Fy helvete, tänkte jag. Aldrig mera.

Men jag hade väckt något i hörnet av min själ. Ddt var en sån fet upplevelse att jag ett år senare begav mig iväg på en returresa. Nu skulle jag gå "hem", från Stockholm till Leksand. Den här gången fick jag sällskap. Michel, en god vän som också arbetar med mitt skivbolag, följde med. Likaså hans hund Yrrol, som jag raskt döpte om till Alvik.
Med oss hade vi en "forkarl", alltså en följebil med chaufför. Peter Faxvall var namnet på den token.

Vi fyra gav oss iväg på en resa som blev minst lika galen som den första, och det var gott att ha sällskap på stigarna också.

Jag kommer att återkomma till de här båda resorna under våren, så ni förstår lite bättre vad jag talar om.
Men den här bloggen kommer till stor del att handla om mitt, Michel, Alvik och Peters nya äventyr:
Göteborg - Stockholm.

Alltså samma upplägg, en turné till fots, där jag spelar mig fram genom Sverige.
Skillnaden den här gången är att inte finns en färdig rutt att följa, inga vandringsleder som går hela vägen, inga bekanta ansikten som det fanns hemma i Dalatrakterna. Det är helt okänd mark för mig.

Jag har varit i Göteborg två gånger tror jag, och desto mindre i bygderna mellan Göteborg och Stockholm.

Det blir en lång resa, någonstans kring 45-50 mil. Det kommer att ta ungefär tre veckor tror jag, och jag har ingen aning om var jag börjar.

Avenyn?! Var fan ligger den? Och sen då?

Ja, ungefär där är jag nu. Jag hoppas att via den här bloggen få tips, på vägar, stigar, boende, spelplatser och liknande.

Om inte annat så lovar jag ni kommer få jäkligt kul om ni väljer att följa mina och de andras trix och knep för att lyckas med mastodontpromenaden...

Vi hörs!

Stiko

Nyare inlägg
RSS 2.0